Ett romantiskt vrak

I Astrid Lindgren-filmen "Tjorven och Mysak" så leker barnen och farbror Melker i ett gammalt övergivet fiskeläge. Längs vikens stand gistnar gamla fiskebodar och mitt i viken ligger en upprutten fiskebåt och skattar åt förgängligheten. Det hela ser riktigt idylliskt ut på film. Olle Hellbom, regissören, har verkligen fångat tiden.

För dryga fem år sedan sjönk fiskebåten "Beltana" mitt i Saxemaraviken och har sedan dess utgjort ett... skall vi säga landmärke mellan Varvet i öster och den lilla klippan Svens Land i väster. Huruvida hon är ett "Saltkråke-pittoreskt" inslag i landskapsbilden eller ett livsfarligt hinder i mörker är en ständig fråga på dagordningen vid allehanda frukost- eller festbord. Hursomhelst så ger hon karaktär till viken. Varje gång -och det är ofta- som jag kommer in till land med min fiskebåt Dyning i totalt beckmörker så måste jag lokalisera henne med sökarlyktan. Detta är ju en avgjort dålig sak. Men på sommaren så tar ungarna jollarna ut till henne, och under namnet "Spökskeppet" så badar de ifrån henne.

Nåväl! Bra eller dåligt, såhär ser hon ut i högvatten, när hennes för med texten SG 30 inte är synlig.

I 2017 års Valborgsmässos högvatten ses endast delar av styrhytt och förstäv. Uppepå taket står stolt den gode Pea Andersson och ståtar med en klassisk posé.


I riktigt lågvatten är i princip hela relingen över ytan. När hon sjönk var hon fortfarande en fin fiskebåt, fast utan maskin. Det spekuleras i om hon sänktes eller inte. Ägaren är dock så fattig att han inte kan tvingas att bärga henne. Kustbevakningen har dykt och undersökt henne för miljöfarligheter men icke funnit några.

I boken "Blekinges fiskeflotta 1999-2000" finns hon fortfarande med på bild, fullt utrustad. Men sedan dess har nästan varenda fiskebåt i länet skrotats eller sålts. En stor tragik.